Blogginlägg A: NYHETSVÄRDERING

Att nyheter värderas olika är vida känt. Och nödvändigt. Att rapportera om nyheter förutsätter en rejäl utgallring. Därför finns det några kriterier som redaktioner använder sig av när de värderar nyheter. Dessa bildar akronymen VINKEL.

Vikt
Icke-Normalt
Närhet
Konflikt
Elitpersoner
Lättbegripligt
Nytt
- Ur Björn Hägers bok Reporter  

Medierna i P1 behandlade nyhetsvärdering i sitt program den 6 september 2008. Följande fråga ställdes: "Varför är en storm i USA åtta gånger viktigare än en katastrof i Indien?". I programmet ställdes stormen Gustav mot en översvämning i Indien. Lyssna gärna på programmet här (de tio sista minuterarna). Inspirerad av radioprogrammet ska jag göra likadant. Applicera nyhetsvärderingsteorier jag har läst om, på två verkliga nyheter.

En uppmärksammad utrikesnyhet denna vecka är en tågolycka i Belgien. Tågkraschen har fått relativt stor uppmärksamhet i de stora svenska dags- och kvällstidningarna såväl som radio- och tv-nyhetssändningar.

"Minst 18 personer dödades i dag vid en kollision mellan två tåg i Halle, söder om Bryssel. Och dödssiffran kan komma att stiga."
- Rapport (15 februari 2010) 

På BBC News finns flera världsnyheter som har ignorerats av den svenska pressen. En av toppnyheterna i Asien är en indisk bussolycka.

"At least 22 people from a wedding party were killed when their bus plunged into a river in the northern Indian state of Uttar Pradesh, police said."
- BBC (17 februari 2010)

Inte en enda svensk notis eller artikel om den indiska bussolyckan finner jag. Inte i Aftonbladet, Expressen, SvD eller DN. Det här är således ingen nyhet som vi i Sverige är intresserade av. Vad beror det på? Utifrån VINKEL-kriterierna skulle det kunna se ut så här:

Vikt: Enligt Björn Häger är inget viktigare än döda och skadade. "Nyheter mäts i dödstal" skriver han. Många personer har förlorat livet i båda olyckorna.

Icke-Normalt: Något som avviker från det vardagliga. Både artiklarna faller inom detta kriterium. En bussolycka är dock vanligare än en tågolycka. BBC bidrar också med sorglig statistik om att tusentals människor dör på indiska vägar varje år, på grund av vårdslöshet i trafiken, äldre fordon och dåliga vägar.

Närhet: Gäller tid, rum och kultur. Båda nyheterna sker nära i tiden. Geografiskt är Belgien betydligt närmare Sverige än Indien. Detsamma gäller kulturellt. Björn Häger menar att detta är en förklaring varför nyheter i rika demokratier prioriteras framför nyheter från fattiga diktaturer.

Konflikt: Detta kriterium passar inte någon av olyckorna. Däremot för detta blogginlägg och frågan vi behandlar. Vad gör en nyhet viktigare än en annan? En fråga som skapar debatt och därmed konfliker.

Elitpersoner: Är kända personer involverade ger det högre nyhetsvärde. Så är dock inte fallet i exempelartiklarna.

Lättbegripligt: Båda nyheterna är enkla att förstå. Enligt Björn Häger är grundförutsättningen för att journalister ska förmedla en nyhet är att de begriper innebörden.

Nytt: "I nyhetsvärlden handlar det om att vara först - och helst ensam om nyheten" skriver Björn Häger. Bådd händelserna kan klassas som nya. Dock inte som exklusiva för någon svensk tidning.

Utifrån ovanstående kriterier är tågkraschen i Belgien och bussolyckan i Indien förhållandevis lika. Indiska bussolyckor är förvisso vanligare än belgiska tågkrascher, men jag tror inte att just detta varit avgörande när bussolyckan bortprioriterades. Den viktigaste punkten är närhet. Närheten är helt klart mest betydelsefull och ledde till att den belgiska olyckan prioriteras före den indiska i svenska nyheter.

Tillbaka till stormen Gustav 2008. Den slog till mycket hårdare mot Haiti än USA. Något som inte uppmärksammandes i medierna. Journalisten Anders R. Johansson har en förklaring. Hans menar att svenska medier inte har några korrespondenter i Haiti och att det därför inte finns någon som kan rapportera om detta. Men, precis som Björn Häger påpekar i sin bok Reporter, så speglar placeringen av korrespondenterna också vilka länder som anses vara viktiga. Häger skriver att Sveriges Radio har två fasta korrespondenter i USA men bara en för större delen av Asien. Men varför är närhet - geografisk och kultuerell- så pass avgörande när det kommer till nyhetsvärdering?

"Det är en kvarleva från en rasistisk syn på världen. Det är vi och de främmande varelserna i Asien och Afrika. Det lever kvar i sättet av att värdera nyheter."
- Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi

Personligen är jag tveksam till Tännsjös resonemang, det kan stämma till viss det. Men i grund och botten tror jag att det handlar om att vi identifierar oss med dem som liknar oss själva - kulturellt, politiskt, ekonomiskt, religiöst och så vidare. Jag stöder Fichtelius i resonemangen om att nyhetsvärdet avtar med avståndet. Han vänder på situationen:

"För en indisk radiolyssnare är en tågolycka i Calcutta med tjugo dödsoffer en större nyhet än en färjekatastrof i Östersjön med flera hundra döda. Detta inte för att värdera människoliv, utan som ett konstaterade av hur nyhetsvärderingen faktiskt fungerar."
- Erik Fichtelius