Var går gränsen mellan en journalistisk text och fiktion? "New journalism" - den nya journalistiken - är benämningen på en form av journalistik som rör sig i gränslandet mellan att vara fakta och fiktion. Nationalencyklopedin säger följande:
new journalism [nu:dʒə:´rnəlizəm] (engelska), benämning på en form av journalistik som uppstod i USA på 1960-talet, karakteriserad av Tom Wolfe som en subjektiv, personcentrerad skrivform med litterära grepp som monologer, berättande i scener och detaljrika miljöbeskrivningar.
Anders Sundelin definierar "new journalism" i en artikel i DN som "journalistik som kan läsas som skönlitteratur, baserat på reporterns faktasamlande". En kort och bra definition som säger det mesta.
En bok som jag anser kan räknas till den nämnda genren är Åsne Seierstads "Ängeln i Groznyj: Berättelser från Tjetjenien". Det är ett omfattande reportage som utspelar sig över två decennier. Det hela börjar med att Seierstad beger sig till krigets Tjetjenien 1994 som 23-årig korrespondent. Tio år senare återvänder hon till Groznyj. Hennes fokus är genomgående barnens och kvinnornas situation. Det är berättelser om krig, död, tortyr och sorg. Reportaget från Tjetjenien var lika smärtsamt som intressant att läsa. Ljuspunkten i allt elände är Hadizat - den så kallade "ängeln i Groznyj" - som driver ett barnhem och räddat många barn från gatan.
Jag upplever det som ett sanningsenligt reportage. Personligen skulle jag klassa det som journalistisk litteratur. Seierstad varvar historia, fakta, miljöbeskrivningar och intervjuer på ett trovärdigt sätt. Under tio år utspelar sig olika möten. Hon träffar den tjetjenska presidenten Ramzan Kadyrov och folket runtomkring honom. Ryska och tjetjenska militärer.Tjetjenska änkor och föräldralösa barn. Ryska skinheads som har blivit åtalade för rasism mot tjetjener. Det är en sorglig historia om ett långdraget krig där få är vinnare. Boken har kritiserats för att vara allt för kritisk mot Ryssland. Det är inget jag kan hålla med om, samtidigt kan jag förstå varför man kan tycka så från ryskt håll. Seierstad låter alla sidor komma till tals i boken. Även om Seierstad tycks sympatisera med tjetjenerna framställs de inte som "de goda".
Själv säger Åsne Seierstad:
– Det viktigast för mig är trovärdigheten, ingen vill läsa en text som är vacker om den inte är sann.
Jag tycker inte att kraven på sanning kan vara lika hårda vid ett reportage som en nyhetsartikel. Samtidigt tycker jag inte att kravet på källkritik och etik kan rubbas. Om smådetaljer inte stämmer fullt ut gör det ingen skada, men det är viktigt att inte felcitera personer eller förvränga verkligheten. Andemeningen i en intervju får inte gå förlorad för att författaren vill "krydda" reportaget. Själv uppskattar jag "new journalism" även om jag är försiktig med att tro på allt som skrivs. Åsne Seierstad är en journalist jag har mycket stort förtroende för och jag är övertygad om att hon försökt att återge verklighetens Tjetjenien i "Ängeln i Groznyj".
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Intressant att du säger att en sida inte direkt blev porträtterade som "de goda". Krigssituationer är ju alltid väldigt komplexa och de som går vinnande ur konflikten blir ju ofta de som anses "ha rätt" när man ser tillbaka på historien.
SvaraRaderaÅ andra sidan, när en part verkligen har varit "de onda" (som man kan säga om andra världskriget till exempel) blir en sådan vinkling befogad/oundviklig.
Intressant också att du har med ett citat från författaren i din text!
/Jenny
jag håller med dig om att kraven på sanning inte alltid behöver vara lika höga. jag tror att många författare spetsar till sina berättelser för att öka underhållningsvärdet, vilket inte gör något om historien trots allt bottnar i någon form av sanning. Bara det inte förvränger historien.
SvaraRaderaDessutom är det ju alltid en person som står bakom boken, vilket innebär att det är den personen som valt vilken sanning som ska presenteras i boken. Det finns säkert många andra aspekter som är sanna men som inte tas med, och på så sätt blir ju boken vinklad utan att vi vet om det.
Jag tycker att du presenterar boken bra och att du har intressanta åsikter. Bra jobbat!
/fanny
Jag tycker att du har skrivit ett väldigt intressant blogginlägg och uppskattar att du har tagit med olika källor och ett pratminus.
SvaraRaderaHåller med dig till fullo om att det är okej att försköna eller förändra små detlajer, så länga man inte vad en person säger eller förvränger verkligheten. När man skriver en bok om verkligen händelser och personer är det extremt viktigt att respektera dem.
Mikaela Johansson